I höst kommer jag att satsa på mitt skrivande

Jag har vänt på alla alternativ när det kommer till att hinna med mitt skrivande för att inte tala om ekonomin. Jag är van att jobb och inte behöva tänka på att någon annan ska försörja mig och efter många omräkningar och samtal med min sambo har jag nu bestämt mig att gå ner ännu mer i tid på mitt dag jobb och nu kommer jag att jobba 1-2 dagar i veckan och skriva resterade dagar.
Det här beslutet har inte varit lätt. Visst har det varit lätt att vilja ägna mig åt mitt skrivande men det är ett stort hopp ner i ekonomin, men jag brukar alltid säga att får man chansen att leva sin dröm så måste man prova och nu ska jag prova. Jag kan alltid gå tillbaka till jobbet om det inte skulle fungera. Men jag vill så klart att det här funkar och att inte ge det en ärlig chans vore inte heller rättvist.

Bildref: Lauren Greutman

Jag är väldigt produktiv, så har jag alltid varit på alla mina jobb och självklart har jag även en plan och ett 5 års mål med mitt skrivande också. Jag tycker det är viktigt med mål och det driver mig framåt. Det fungerar kanske inte för alla, men utan ett mål för mig skulle jag sväva iväg och kanske inte lyckas styra upp hälften av vad jag faktiskt kan utföra.

På onsdag börjar semestern i 3 veckor och sedan jobbar jag 1 vecka och efter det har jag 1 veckas semester till som kommer att tillägnas mitt skrivande och tid med min man.
När jag då kommer tillbaka till jobbet så gäller 1-2 dagar i veckan upplägget och det ska bli extremt roligt att se hur mina övriga dagar med skrivandet läggs upp. För det kommer att innebära en riktig omställning. Jag är van att skriva tidigt på morgonen och eftermiddagen/kvällen och även när jag har varit ledig har det här upplägget varit svårt att bryta. Jag kan vara hemma hela dagen och göra allt annat än att skriva och sedan när eftermiddagen kommer så börjar jag skriva till sent på natten. Men som allting annat så gäller det att ställa om sina rutiner. En liten rädsla över att jag inte kommer att klara att ställa om finns så klart och nu när jag valt att ägna mig åt mitt skrivande vill jag ju inte slösa tiden utan göra mitt bästa på den bästa tiden på dagen, på den tiden där man faktiskt har energi och är klar i huvudet.

Samtidigt som det är en tid av många tankar så ser jag verkligen framemot det här. I augusti har det gått ett år sedan jag skrev på mitt första kontrakt och sedan dess har mitt skrivande varit min högsta prioritet och jag att jag nu ska kunna lägga ner så mycket tid på att skriva gör mig alldeles glad inombords och bara tiden kommer att kunna avgöra om det är rätt beslut :)!

Kram Lisa White

Manuset kommer snart tillbaka för redigering!

Den här månaden har jag blivit lovad att mitt manus kommer åter för redigering och nu hoppas jag att det stämmer för jag är laddad men också lite smått stressad då den ska släppas i maj.

Det här är första gången jag släpper en roman med ett förlag och deras rutiner är jag inte bekant med ännu. För att inte understryka att jag är en kontrollfreak som gärna vill att allt sker nu, så har jag fått jobba lite med både mitt tålamod och mina stressade nerver.

Det är väldigt spännande att få tillbaka manuset. Undrar om hon kommer att slackta mig levande eller finns det partier som är riktigt bra. Det är många funderingar och frågor som rör sig i huvudet. En sak som har hänt den här månaden när jag har fått vänta, är att mina andra manus ligger lite på vänt. Det krävs så mycket energi och tankeverksamhet att skriva ett manus, den som säger att det är lätt … ljuger för dig, iallafall om det ska bli ett bra manus. Jag står just nu på en platå av ingenting. Jag vill kasta mig över mitt råmanus som utspelar sig i Örebro, men jag orkar inte, så nu hoppas jag att mina lediga torsdagar och fredagar nu i februari och mars ska ge mig mer energi och lust.

Men jag är verkligen lyckligt lottad. Jag har ett förlag och en redaktör som tror på mig 100%, jag har en man som ställer upp så fort han ser att jag behöver hjälp och råd och fick han bestämma skulle jag säga upp mig idag och skriva på heltid. Hur många har det så? Men jag är inte sån. Jag gillar att jobba och jag vill ha en god och trygg ekonomi utan att behöver känna ett krav. Förstå mig rätt nu. Krav på deadlines och prestation är en sak, men att min man ska behöva försörja mig om jag inte lyckas producera böcker, det är ett krav som är för tidigt för mig att behöva utsätta mig för. Trots att det skulle vara drömmen att få skriva på heltid, så är jag övertygad om att tiden kommer när det är rätt för mig.

Med 8 dagar kvar på månaden och avbitna naglar så ser jag framemot återkoppling om mitt manus för boken ”En hemlighet förde mig hit”.

To be continued …

Kram Lisa

Jag var livrädd!

När jag skrev mitt första manus var jag fast i bubblan av processen. Tänkte inte så mycket på att andra skulle läsa mitt manus och jag tänkte verkligen inte på att någon skulle gå in och ha åsikter om den. Jag var lyckligt ovetande får jag nog säga.

När jag väl skickade in mitt manus till en redaktör för kommentarer för några år sedan var jag livrädd, det här gällde för manus noll som jag kallar den. Det första stora manuset jag skrev. Mitt lekmanus som nu ligger i ett säkert förvar här hemma. Om den någonsin kommer att se ljuset kan jag inte svara på, men jag är så glad att jag skrev den, trots att det tog mig 5 år. Den fick jag otroligt mycket feedback på. Jag gjorde alla fel man kan göra. ALLA. På 6 sidor hade 121 kommentarer, många var upprepande av att jag gjorde fel med talstrecken men ändå, det fanns många andra fel. Hon var otroligt lärande och ödmjuk vilket gav mig hopp i stället för mer rädsla.
De 6 sidorna hon kommenterade lärde jag mig så mycket av. Jag visste att hon skulle ha en del att säga till om, men det här blev ett häftigt uppvaknande. VAD FEL JAG HADE. Det förändrade mig helt, då förstod jag att det är som vilket jobb som helst. Du måste träna på uppgiften för att kunna bli bättre och jag tränar på det varje dag!

När jag sedan skickade i väg manus 1, så greps jag av panik. Jag gick igenom alla känslor och intalade mig att det inte spelade någon roll om vad hon tyckte. Men det var så långt ifrån sanningen jag kunde komma. Jag föreställde mig att hon läst manuset och kastat det i papperskorgen, redan efter några dagar. Ja … min självkänsla kanske inte alltid är på topp och det här gällde min dröm, mitt framtida liv. När jag fick svaret efter några dagar så var det som en sten släppte, en sten som jag släpat med mig hela livet. Det blev ett kvitto på att jag faktiskt kan och att jag ska ta vara på den här chansen. Vilket jag nu gör varje dag!

Testläsare, lektörer, redaktörer, osv är så viktiga. Här har du personer som inte har några känslomässiga kopplingar till ditt manus och kan på ett objektivt sätt se vad som behöver fixas. För det finns inget manus som är felfritt och om du nu tror att ditt manus är felfritt, så är DU i stort behov av dessa personer. Det är inget fel att vara nöjd med sitt manus, du ska vara stolt över ditt verk men du ska även vara öppen för förslag på ändringar som kan göra ditt manus ännu bättre. Ta det inte personligt!

Kram Lisa

Bokavtal nummer 2!

Jag är såld på dig!
En fristående romance-roman som utspelar sig i Lindesberg och lite i Stockholm, kommer hösten 2019!!!

Jag kan knappt tro att det här händer. Igår skrev jag på mitt andra förlagsavtal med mitt förlag Nicole Publishing. Det här förlaget, med Nicole Löw gav mig chansen att skicka in mitt första manus i somras. Jag hoppades med alla mina celler att hon skulle gilla den och några dagar efter att jag skickat in det, några riktigt tunga, svettiga dagar för min del, så fick jag svaret. Hon ville publicera mitt manus. Med det här svaret från henne så tappade jag nästan andan.

”Jag har inte hunnit läsa hela ditt manus ännu, men jag måste ändå skriva till dig känner jag. För det jag har läst ÄLSKAR JAG! 🙂  Du har verkligen lyckats med det i inledningen som många inte gör, att kasta läsaren direkt in i en scen, och framförallt göra så att man vill stanna kvar! Det är verkligen en konst och precis det man eftersträvar i en bok!  Så med det sagt vill jag mer än gärna samarbeta med dig och ge ut din bok! Riktigt bra jobbat! ”

Jag har gått i så många år, med extrema svårigheter med svenska språket och trodde inte att jag hade en chans att skriva en hel bok och absolut inte få ett kontrakt … Men jag hoppades, drömde och fortsatte skriva för att jag älskar det.

När jag skickade in mitt andra manus så kanske ni tror att bara för att man har fått ett avtal så är det givet att få flera, så är det inte och den här gången tog återkopplingen nästan 3 månader och jag började ge upp hoppet. Big time! Min hjärna satte fart när jag inte hörde något från henne och tänkte att det måste vara kört. Men så kom återkopplingen med hennes feedback:

”I absolutely love it”

Jag har kommit över många hinder och har extremt mycket kvar att lära, EXTREMT mycket, och i år satsar jag stort, två böcker ska nå marknaden och mina andra två manus, ett ligger i lådan och jäser och de andra som är pågående så har jag en del att stå i.

Jag har dessutom ingått ett avtal med mitt förlag att jag nu är en av deras stående författare. Det här är otroligt. Det är ett resultat på att hon tror på mig och mitt skrivande. Är inte det alla författares dröm? Det är min i alla fall.

Det är en spännande tid och jag hoppas att du som lägger ner tid på ditt skrivande ser hopp i det här, för kan jag överkomma de hinder som låg i min väg så kan du. Det är bara att kämpa på.

Kram Lisa


Blank sida – Stort misstag!

Under åren har jag följt många etablerade författare och lika många aspirerande författare i deras skrivupplägg/ process. Det här har varit väldigt inspirerande, speciellt när jag själv väntade på att ”bli med förlag”, men även i början av mitt skrivande.

En sak som jag sett mycket av är bilderna på den tomma sidan/ word dokumenten. Det oskrivna bladet, den blanka sidan och starten av en ny bok. Många flaggade om att de hade stirrat på den tomma sidan en hel dag utan att få en enda sida skriven och det skrämde mig så enormt. Den klassiska skriv-krampen och som jag har skrivit om tidigare så går dagarna upp och ner, så är det och så kommer det alltid att vara i allt du gör. Vem fan är 100% varje dag? Den personen vill jag träffa …

Men jag själv skulle aldrig kunna öppna ett dokument och börja skriva utan att jag har en idé på vad jag ska skriva. Är jag konstig då? Sitter folk verkligen och stirrar på ett tomt dokument utan en idé, plan eller någonting och väntar på inspiration? Hur fungerar det? Hur lyckas de stå ut med ångesten av att inte prestera? Jag förstår inte, kanske är det så för alla förutom mig själv, vad vet jag?

Mitt bästa tips är i alla fall att inte börja med en blank sida utan en idé eller plan.

Har du ingen idé på vad du ska skriva om, så kommer här några tips!
1. Vilken genre vill du skriva? Romance, skräck, fantasy, krim osv …
2. Vilken miljö/ stad utspelar sig boken?
3. Vilka huvudkaraktärer ska vara med? -Intervjua dem.
4. Hur träffas karaktärerna eller hur känner de varandra? -Det här är en bra katalysator för att få igång en historia.
5. Fastna inte i att vara perfekt. – Det gör du i redigeringen.  Själv är jag milt ordbild och expert på att särskriva och det fungerar ändå.
6. Konflikt, antingen huvudkonflikten eller mindre konflikter. – Starta igång tankarna så kommer du se att fler och fler bitar faller på plats.

Om du nu inte vill stirra på en blank sida en hel dag, så kan du börja med tipsen och se hur långt du kommer.

Good Luck!

Kram Lisa White

Skrivprocessen är magisk!

Att sätta ord på en skrivprocess borde vara lätt för en författare men sällan har jag läst någon som verkligen förklarar hur det faktiskt känns och hur man ska jobba med den. Det finns olika typer av skrivprocesser och idag ska jag gå igenom en som är mindre planerad eller strukturerad. För jag är övertygad om att om fler hade tålamod att invänta den verkliga … Vad ska jag kalla det? Skriv- flow, flyt, nä .. magin. MAGIN! Så skulle fler personer som har ambitionen att skriva klart sina manus göra det mycket snabbare, med mindre ångest, krav och skrivkramp.

Vad är magin?
Det här kanske är olika för alla men så här är den för mig. Den kan komma närsomhelst i skrivandet. Kanske har du själv en plan för vart riktningen ska gå och plötsligt så börjar du skriva in saker du verkligen inte tänkt dig. Det händer mig ofta. Jag får upp en händelse eller en karaktär som jag inte alls kan förklara varför. Hur ska det här gå ihop eller varför kommer den här karaktären in? Tidigare i mitt skrivande så har jag struntat i den här påtryckningen och försökt hålla min riktning, men i min kommande bok så släppte jag på alla spärrar. Jag skrev, skrev och fortsatte skriva. Fortfarande med en riktning, men jag lät nya händelser och karaktärer ta plats. Det går alltid att radera det, övertalade jag mig själv. Men så visade det sig att kapitlet med de nya karaktärerna och handlingen hade en stor avgörande roll senare i boken.

Därefter slutade jag ifrågasätta. ”Magi”- skrivandet sker nu i alla mina manus och än har jag inte raderat några karaktärer eller handling. Utan precis som första manuset så går allting ihop. Men visst jag har tvivlat fler än en gång under processen, men i ärlighetens namn vad spelar det för roll om man skriver några sidor extra vissa dagar som man sen måste radera. Att skriva mycket är som att träna!

När jag säger att jag har en plan så betyder det inte att jag vet hur boken ska sluta eller vilka händelser som ska ske. Jag får till mig en del av handlingen och en del karaktärer när jag börjar skriva och ibland tror jag att jag har fått hela handlingen till mig och kastar mig över mina anteckningsblock för att spalta upp allt, för att det senare ska visa sig vara en viss procent av boken. Vissa dagar har jag tänkt – Kommer det här någonsin gå ihop och ibland tar handlingen en vändning åt helt andra hållet och jag börjar känna mig överväldigad över hur stort och invecklat det börjar bli. Men jag gillar när det händer mycket och när jag få bli överraskad i en bok och exakt så gillar jag att skriva. Jag tar inte den enkla vägen, för det skulle inte passa mig.

Det här ”go with the flow” skrivandet passar inte alla. Jag önskar att jag kunde skriva i ordning hela handlingen, alla karaktärer och bara följa en mall eller en rak linje, men tyvärr fungerar det inte för mig. Däremot så är jag noga med att intervjua mina karaktärer, så jag vet hur de ser ut, vilka uttryck de har, vad det gillar och ogillar osv.

Det här kommer jag att tala mycket mer om. Håll utkik!
Kommentera gärna hur du upplever olika skrivprocesser, det är så intressant att höra olika processer.

Kram Lisa White

Skriva bok, men hur?

Många drömmer om att skriva en bok eller flera och kan gå i åratal med en idé eller ett påbörjat manus som aldrig blir ett färdigt manus. Känns det bekant?

Här kommer 5 steg för dig som vi hålla ditt färdiga manus i handen.

1. Planera in din skrivtid – Det fungerar inte med att säga jag ska skriva när jag får lite tid över. Börja litet och öka, precis som när du ska börja träna 7 dagar i veckan för då har du inget utrymme för förbättring eller reglering. Om du endast kan avvara 2 timmar i veckan. Boka in 2 timmar och lyckas du hinna skriva mer än din tänkta tid, så blir du ju inte ledsen för det.

2. Jobba dig förbi torkan ”Writers block” – Det är helt normalt att motivationen tryter och ibland kan det kännas som man aldrig kommer att kunna skiva någonting igen när torkan slår till. Då behöver du hitta andra sätt för att lösa upp blockeringen, för det är bara en tillfällig blockering. Det går över! Jag brukar gå igenom manuset och fylla ut mer i den befintliga texten. Ibland fyller jag ut mer kring karaktärens utseende, miljön eller dialogen.

3. Inspireras av andra författare men jämför dig inte med dem – Det finns så många duktiga författare och när du läser andras böcker så ska du inte jämföra ditt eget manus med andra författare, men inspireras gärna. Du måste hitta din egna skrivstil, det är vad som gör dig unik.

4. Planera gärna ditt manus med handlingen, karaktärerna och miljön, men våga avvik från planen – Min process har skiljt sig med varje manus, de senaste gångerna så har jag fått en idé kring antingen handlingen eller karaktärerna och då börjar jag skriva ner så mycket jag kan. Under de senaste manusen har jag blivit modigare. Jag låter processen ta över trots att jag har en grundplan från början och när jag låter det hända så sker magin.

5. Fortsätt att skriva även om det inte känns helt bra – Ju mer du skriver ju bättre kommer du att bli på att avgöra när en mening/ sida eller kapitel inte håller måttet, men i början behöver du bara fortsätta att skriva, så länge handlingen inte sticker åt helvete förstås. Här kommer redigering in, här ska du kunna fylla ut, kapa och radera sånt som du inte är nöjd med.

Vi börjar så här tycker jag. Kör igång nu och lycka till.

Kram Lisa

Varje dag räknas!

Bildref: 123newyear.com

Idag är dagen där vi har chansen att börja om. En nystart, omstart eller en fortsättning, det avgör du. Jag älskar tanken på att avsluta året för att kasta mig in i det nya, in i det okända. Det är väldigt mentalt och positivt att veta att dagen innebär en förändring, om man tror på det. Jag vill gärna tro det, speciellt efter ett extremt tufft år på det personliga planet under 2018. Många murar rasade, min hälsa skakade om hela mitt sätt att se på livet samtidigt som många drömmar blev verklighet.
Låt varje dag räknas!

Imorgon börjar jag jobba igen efter några dagars ledighet och trots att jag älskar mitt jobb så känner jag att det finns ett behov av mer ledighet. Tack och lov för en kort vecka. Men idag är jag fortfarande ledig och morgonen började med ett skrivpass på manus 4 och några kapitel lyckades jag få ner. Jag får så mycket energi av att skriva, glädjen och kreativiteten gör mig glad, förgyller min dag och jag drömmer så mycket om att få göra det på heltid.

Resten av dagen kommer att spenderas framför tvn med min man och förhoppningsvis lyckas vi tömma kylen på alla rester. hahaha!

God fortsättning!

Kram Lisa