Råmanus 4 – Check!

Jag har skrivit färdigt råmanuset på andra delen av förde mig hit serien och just nu njuter jag av det innan alla tvivel sätter sig i huvudet. Tanken var att göra två böcker i serien och kanske skulle det finnas möjlighet till tre och jag kan nu med glädje avslöja att det kommer att bli TRE böcker för att få ihop det, annars hade den här boken blivit för tjock.

Jag gillar tjocka böcker, i alla fall när jag har kommit in i handlingen, men det vanligaste jag hör när jag är på signeringar är att de flesta backar när det kommer till för tjocka böcker, vilket jag kan förstå. Men om boken är bra så vill i alla fall jag ha den tjock.

Vad tycker du?

Min första del kan upplevas tjock på 436 sidor, men den är väldigt lättläst vilket gör att den inte känns som en ”klassisk” tegelsten. Del två kommer att landa på 260-280 sidor beroende på formgivningen.

Nu kommer jag att låta det här manuset mogna och jag ska snart börja på redigeringen av Hon är min andra chans som kommer våren 2020. Det är också en fristående del som min senaste roman och utspelar sig i Lindesberg och Stockholm med underbara karaktärer. Jag kommer inte avslöja för mycket ännu, inte innan redigeringen är igång.

Jag har samlat ihop några meningar om Jag är såld på dig som mina läsare och recensenter skrivit om boken och jag blir alldeles rörd när jag läser det. Så tack för det!

Kram Lisa

Hur blir bokens baksida till?

Att skapa texten på baksidan av en bok tycker jag är riktigt svårt. Det är en lång process som kräver väldigt många timmars tankeverksamhet.

Jag brukar inte börja fundera på det förrän redigeringen närmar sig slutet och med en omgång kvar av redigeringen nu så började tankarna att snurra igång.

Jag själv faller först för omslaget på en bok, sen vänder jag på boken för att läsa texten. Det här är ”make or break” om boken får följa med mig hem och jag tror att många delar min uppfattning där. Texten är avgörande och så tänker jag även när jag skriver ordning baksidan.

Jag vill avslöja vad som händer, utan att avslöja allt, samtidigt som det behöver låta spännande och intressant. Vilket leder till total panikångest HAHAHAHA!

När jag rett ut tankarna kring baksidan, någorlunda … så skissar jag ner stödord och meningar. Sen kastar jag om det, fyller ut, raderar och skriver till. Den här processen kan pågå i dagar innan jag skickar förslaget till min redaktör och därefter så jobbar vi vidare på det tills det känns klart.
Jag trodde att baksidan skulle vara en ”walk in the park” men där fick jag tänka om.
Jag känner många som skriver baksidan först, mer som en synapsis och sånt fungerar ju också. Det är dock ingenting som jag har använt mig av. Jag gillar att skriva det på slutet för då vet jag exakt hur boken gick ihop.

Baksidan på min debutroman ”En hemlighet förde mig hit”

Kram Lisa

I höst kommer jag att satsa på mitt skrivande

Jag har vänt på alla alternativ när det kommer till att hinna med mitt skrivande för att inte tala om ekonomin. Jag är van att jobb och inte behöva tänka på att någon annan ska försörja mig och efter många omräkningar och samtal med min sambo har jag nu bestämt mig att gå ner ännu mer i tid på mitt dag jobb och nu kommer jag att jobba 1-2 dagar i veckan och skriva resterade dagar.
Det här beslutet har inte varit lätt. Visst har det varit lätt att vilja ägna mig åt mitt skrivande men det är ett stort hopp ner i ekonomin, men jag brukar alltid säga att får man chansen att leva sin dröm så måste man prova och nu ska jag prova. Jag kan alltid gå tillbaka till jobbet om det inte skulle fungera. Men jag vill så klart att det här funkar och att inte ge det en ärlig chans vore inte heller rättvist.

Bildref: Lauren Greutman

Jag är väldigt produktiv, så har jag alltid varit på alla mina jobb och självklart har jag även en plan och ett 5 års mål med mitt skrivande också. Jag tycker det är viktigt med mål och det driver mig framåt. Det fungerar kanske inte för alla, men utan ett mål för mig skulle jag sväva iväg och kanske inte lyckas styra upp hälften av vad jag faktiskt kan utföra.

På onsdag börjar semestern i 3 veckor och sedan jobbar jag 1 vecka och efter det har jag 1 veckas semester till som kommer att tillägnas mitt skrivande och tid med min man.
När jag då kommer tillbaka till jobbet så gäller 1-2 dagar i veckan upplägget och det ska bli extremt roligt att se hur mina övriga dagar med skrivandet läggs upp. För det kommer att innebära en riktig omställning. Jag är van att skriva tidigt på morgonen och eftermiddagen/kvällen och även när jag har varit ledig har det här upplägget varit svårt att bryta. Jag kan vara hemma hela dagen och göra allt annat än att skriva och sedan när eftermiddagen kommer så börjar jag skriva till sent på natten. Men som allting annat så gäller det att ställa om sina rutiner. En liten rädsla över att jag inte kommer att klara att ställa om finns så klart och nu när jag valt att ägna mig åt mitt skrivande vill jag ju inte slösa tiden utan göra mitt bästa på den bästa tiden på dagen, på den tiden där man faktiskt har energi och är klar i huvudet.

Samtidigt som det är en tid av många tankar så ser jag verkligen framemot det här. I augusti har det gått ett år sedan jag skrev på mitt första kontrakt och sedan dess har mitt skrivande varit min högsta prioritet och jag att jag nu ska kunna lägga ner så mycket tid på att skriva gör mig alldeles glad inombords och bara tiden kommer att kunna avgöra om det är rätt beslut :)!

Kram Lisa White

En månad sedan boksläpp

Det har gått en månad nu sedan mitt boksläpp och ska jag vara helt ärlig så glömmer jag bort att det bara har gått en månad, det känns som ett år, minst.

Varje dag har varit fylld med saker som ska göras kring boken, som signeringar, planering av signeringar, inbokningar av övriga event, intervjuer, gästbloggning, hantering av sociala medier, planering framåt för bokmässan och övriga mässor och det är sååå roligt, men vilken tid det tar. Då vill jag tillägga att jag har grova kontrollbehov och allt behöver skötas professionellt från mitt håll och från andra annars lackar jag ur. Nu kanske någon säger att jag behöver jobba med det och ”FINE” det behöver jag, men det kommer inte att hända just nu, så back off … hahahahaha!!!

Mitt i allt det här så har jag mitt dagjobb, redigering av mitt andra manus, ett tredje manus som jag väntar svar på och har precis börjat på uppföljaren av debut-boken och dessutom har jag en man och hans företag som jag sköter all admin på. Alltså jag bli andfådd bara av att skriva det här. hahahaha!

Men förutom allt det där, så känner jag mig väldigt glad och tacksam. Jag får dagligen fina ord från mina läsare och det betyder ALLT, trots att jag inte gillar att ni läser ut boken på 1-2 dagar, fattar ni hur lång tid det tog att skriva den. Grrr. hahahaahahaha!!! Lite skämt måste jag bjuda på och ännu en gång STORT TACK FÖR ATT NI LÄSER BOKEN! Jag älskar även era fina bilder med boken.

Nu har jag två veckor kvar tills min semester börjar och då kommer även redigeringsomgången ett från min redaktör tillbaka. Den här gången fick hon manuset med rätt perspektiv vilket jag hoppas kortar ner min egen redigeringstid, men jag gör hellre ett längre jobb och det blir bra än att stressa igenom det.

Hoppas ni får en underbar sommar och bloggen kommer att uppdateras varje vecka :)!

Tjing!

Manuset kommer snart tillbaka för redigering!

Den här månaden har jag blivit lovad att mitt manus kommer åter för redigering och nu hoppas jag att det stämmer för jag är laddad men också lite smått stressad då den ska släppas i maj.

Det här är första gången jag släpper en roman med ett förlag och deras rutiner är jag inte bekant med ännu. För att inte understryka att jag är en kontrollfreak som gärna vill att allt sker nu, så har jag fått jobba lite med både mitt tålamod och mina stressade nerver.

Det är väldigt spännande att få tillbaka manuset. Undrar om hon kommer att slackta mig levande eller finns det partier som är riktigt bra. Det är många funderingar och frågor som rör sig i huvudet. En sak som har hänt den här månaden när jag har fått vänta, är att mina andra manus ligger lite på vänt. Det krävs så mycket energi och tankeverksamhet att skriva ett manus, den som säger att det är lätt … ljuger för dig, iallafall om det ska bli ett bra manus. Jag står just nu på en platå av ingenting. Jag vill kasta mig över mitt råmanus som utspelar sig i Örebro, men jag orkar inte, så nu hoppas jag att mina lediga torsdagar och fredagar nu i februari och mars ska ge mig mer energi och lust.

Men jag är verkligen lyckligt lottad. Jag har ett förlag och en redaktör som tror på mig 100%, jag har en man som ställer upp så fort han ser att jag behöver hjälp och råd och fick han bestämma skulle jag säga upp mig idag och skriva på heltid. Hur många har det så? Men jag är inte sån. Jag gillar att jobba och jag vill ha en god och trygg ekonomi utan att behöver känna ett krav. Förstå mig rätt nu. Krav på deadlines och prestation är en sak, men att min man ska behöva försörja mig om jag inte lyckas producera böcker, det är ett krav som är för tidigt för mig att behöva utsätta mig för. Trots att det skulle vara drömmen att få skriva på heltid, så är jag övertygad om att tiden kommer när det är rätt för mig.

Med 8 dagar kvar på månaden och avbitna naglar så ser jag framemot återkoppling om mitt manus för boken ”En hemlighet förde mig hit”.

To be continued …

Kram Lisa

The end!

När jag började skriva min debutroman ”En hemlighet förde mig hit” så skrev jag första kapitlet som utspelade sig ett år före resten av boken. Jag hade alltså egentligen slutet först med en cliffhanger, dvs hemligheten skulle inte avslöjas här utan det skulle läsare få reda på i boken. Det var så handlingen kom till mig. Mer visste jag inte om handlingen än det när jag började skriva och jag hade inte heller jobbat så mycket med skrivprocessen heller vilket gjorde att det tog mig flera år att färdigställa boken. Nu ska jag väl också säga att jag hade otroligt mycket ”arbete i det normala livet” och inte så mycket tid i början heller att fokusera på manuset och det är tyvärr mångas verklighet som drömmer om att debutera och jobba som författare, så det är inget konstigt.

Jag fortsatte att jobba med manuset på helger och kvällar och under tidens gång så utvecklades handlingen och min skrivprocess kickade igång. Lösa trådar och nya karaktärer uppstod och när jag kände att jag kunde börja knyta ihop alla lösa trådar så hade jag kommit till mitt näst sista kapitel.

Här körde jag fast och manuset blev vilande i månader. Så pass länge att jag fick börja läsa om hela boken för att fräscha upp minnet och då slog det mig. Mitt första kapitel var egentligen slutet på boken, med några omskrivningar förstås så att resten av manuset passade in. Men nu efteråt så kan jag se att jag faktiskt hade skrivit slutet först utan att veta om det.

Det jag lärde mig av det här är hur lätt det är att ”köra fast” i sitt manus om man inte är öppen för förslag och låter processen styra lite grann, eller mycket … Bara för att du har en plan från början så måste du ibland vara flexibel och tänka utanför boxen. Våga kasta om kapitel, skriva om, kassera och fortsätt att skriva.

Idag har jag många ”slut” uppskrivna som bara väntar på att bli bok och vem vet, slutet kanske är början av en bok eller mitten. Det spelar ingen roll så länge du fortsätter att skriva och ge dig själv lite utrymme för ändringar.

Kram Lisa